19 sep 2014

Världens befolkning kommer att fortsätta öka

Idag publiceras en studie i Science med nya befolkningsprognoser för världen. Den gamla förutsägelsen att världens befolkning skulle stanna vid ungefär 9 miljarder människor revideras.
Det är framför allt prognosen för befolkningstillväxten i Afrika som förändrats. De nya beräkningarna pekar på att befolkningen där kommer att vara ungefär 4 miljarder vid seklets slut, vilket ger en totalbefolkning troligen närmare 13 miljarder än de 9 miljarder man tidigare talat om. Asien, som nu har 4,4 miljarder invånare, förväntas nå en befolkningstopp med 5 miljarder människor runt 2050 och sedan minska. Befolkningarna i Europa, Nordamerika och Sydamerika beräknas stanna under en miljard invånare var. Notera dock att befolkningstillväxten ändå sker i lägre takt än de gjorde förut - mellan 1960 och 1999 så fördubblades världens befolkning - den ökningshastigheten var exceptionell.

Det Afrika behöver nu är kompetent preventivmedelsinformation parat med stora utbildningsinsatser. Det som stoppar befolkningstillväxt är i första hand att barnadödligheten går ner och dit når man bara genom utbildning och ökad välfärd.
De nya siffrorna innebär förstås att belastningarna på vårt jordklot blir större än de vi hittills kunnat föreställa oss. Men det är inte hos de fattigaste i Afrika som det egentliga problemet ligger, de förbrukar långt under sin andel av jordens resurser. Problemet är vår egen överkonsumtion - det är där åtgärderna måste sättas in om vi ska möta framtidens utmaningar. Hans Rosling kommenterar den nya studien så här i DN.


Vilka är de mest påtagliga effekterna av den befolkningsökning som beskrivs?
– Men det blir ju som det blir. Det där är som att fråga hur världen blir om solen går upp i morgon. Folk är fria och bestämmer själva. Det finns en idé om att befolkningsökningen är problemet, men det är en konstant, den går inte att göra något åt. Klimatförändringen beror inte på befolkningsökning, det beror på hur de rikaste konsumerar.
Men finns det något som påverkas av att vi blir fler?
– Vad kommer effekten att vara av att du kommer att bli äldre? Du som är så ung nu. Det går inte att göra så mycket åt, du kommer ju att bli äldre. Om du inte dör. Vad blir effekten av kärnvapenkrig? Man måste tänka om och då måste man tänka på att de som nu är rikast måste använda sina resurser på ett sätt så de kan användas av tio miljarder människor. Handtvättar du jeans och lakan?
Nej.
– Känner du någon som gör det?
Nej.
– Nä. Då ska alla på jorden ha en tvättmaskin. Två miljarder människor har tvättmaskin, åtta miljarder till ska ha det. Det blir en enorm förändring. Man kan inte tro att fem miljarder ska sitta och spela flöjt under ett mangoträd.
Men om jag frågar så här då: Vad behöver göras för att klara effekterna av att befolkningen ökar?
– Den rikaste miljarden måste så fort som möjligt använda resurser så de kan delas av resten. Befolkningen i Afrika använder så lite resurser. Det går inte att lösa miljö- och resursproblemet med att minska antalet människor. Du kan inte kliva ut i de Eboladrabbade byarna och säga ”jag tycker inte ni ska ha elektricitet”. Ska man minska befolkningstillväxten vore det i så fall rimligast att göra det i det rikaste landet som får flest barn per kvinna. Det är Sverige.
------------------------ 
Originalstudien: World population stabilization unlikely this century. Patrick Gerland, Adrian E. Raftery, Hana Ševčíková, Nan Li, Danan Gu, Thomas Spoorenberg, Leontine Alkema, Bailey K. Fosdick, Jennifer Chunn, Nevena Lalic, Guiomar Bay, Thomas Buettner, Gerhard K. Heilig and John Wilmoth. 2014. Science 1257469.

14 sep 2014

Justin Lancasters version

För ett par år sedan skrev jag i samband med ett referat av boken Merchant of Doubts om Justin Lancaster, kollega och assistent till den banbrytande forskaren Roger Revelle. Huvudpersonen i historien var Fred Singer, föregångare bland "klimatskeptikerna" och fortfarande aktiv. Singer har även varit på industrins sida i flera andra miljö- och hälsofrågor.  Bland "klimatskeptikerna" har Singer dock uppnått något av helgonstatus. Så här skrev jag (det hela utspelades i början på 1990-talet).
Samtidigt utnyttjade Fred Singer på det skändligaste sätt Roger Revelle, en pionjär inom forskningen om koldioxiden i atmosfären och haven, och en gång lärare till Al Gore. Revelle var då 81 år och svårt sjuk, och Singer manipulerade honom till att bli medförfattare till en artikel där det hävdades att den globala uppvärmningen endast skulle bli måttligt stor. Revelle avled inom kort, och Revelles anhöriga och närmsta kolleger protesterade mot artikeln, som hade kommit att utnyttjas som ett politiskt slagträ. Singer slog tillbaka. En kollega till Revelle, Justin Lancaster, blev rent av stämd av Singer och belades med yttrandeförbud under tio år.
Nu har Justin Lancaster gett sin version av vad som hände på bloggen Rabett Run. Rekommenderad läsning! Här följer ett utdrag:
I was 95% certain that I would win my case in court. But my wife was terrified. In fact, she was terrorized by this lawsuit. We had three young children. I was a Harvard postdoc now needing to find a next academic posting. She was a graduate student at Harvard. My wife was worried about that 5% risk. She was scared we could lose our house and all our assets. We new it would be a 2-3 year ordeal that would drain our resources and attention. The folks at NRDC and EDF chose to not step in; we couldn't afford the $100k+ that the lawsuit would cost. Defending for a year took an enormous amount of my time. That is the meanness and force of a SLAPP suit.

11 sep 2014

Om väder och klimat i Upsala Nya Tidning

Upsala Nya Tidnings historik vad gäller debattinlägg i klimatfrågan är långt ifrån entydigt ärorik och briljant. Man skulle kanske kunna tro att den artikel av Lennart Bengtsson från 2009 rubricerad "Växthusgasernas inverkan är ringa" som jag nämnde under Bengtsson-turbulensen i våras skulle vara det absoluta lågvattenmärket, men faktum är att det finns ännu värre exempel, som Wibjörn Karléns debattinlägg 2009, och Sten Kaijsers 2011.

Idag bjuds emellertid UNT:s läsare på en ordentlig uppryckning i form av en text om förhållandet mellan väder och klimat, rubricerad "Sårbart samhälle ingen valfråga?", undertecknad av yours truly tillsammans med Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau (och tidigare i Svenska Naturskyddsföreningen), och meteorologen Pär Holmgren. Så här inleds den:
    Det väder som råder en viss dag på en viss plats kan beskrivas som en liten bit i ett stort pussel, som i sin helhet ger en bild av klimatet.

    Vädret utspelas alltså inom klimatpusslets ramar, men den pågående klimatförändringen gör att hela ramen förflyttas. Extremväder ligger nära kanten på ramen och när ramen är i rörelse förändras också sannolikheterna för såväl kraftig nederbörd och översvämningar som torka och storbränder. Det är mot den bakgrunden som sommarens extremväder för det första ska förstås. För det andra är extremvädret en varningssignal i nutid om en framtid, där dagens extrema händelser kan bli det normala.

    De som säger att extremvädret inte har med klimatförändringen att göra har därför fel.

    Visst hade de extrema väderhändelserna den här sommaren kunnat ske även utan mänsklig klimatpåverkan, men det kan sägas om vädret även i ett förändrat klimat år 2050. Med den logiken beror då ingen väderhändelse på klimatet. Det är en missvisande retorik som bygger på en statisk och avgränsad syn på vetenskapen om klimatet.

    En förklaring till den förvirrade debatten kan vara att extremväder är en känslig fråga ett valår, särskilt när politiken varit alltför passiv med tanke på de många studier som pekat på stora behov av klimatanpassning. Den som spelat ner klimatfrågan och arbetet med att förebygga utsläpp och anpassa samhället till den klimatförändring som redan pågår vill förstås hellre skylla på vädret än erkänna att man gjort för lite.

Läs hela artikeln här!

Öppen tråd 10



För saker som inte passar på andra trådar. (I övrigt gäller dock fortfarande vår modereringspolicy.)

9 sep 2014

"Klimatskepticismen frodas på högerkanten"

Sydsvenskan hade igår en intressant artikel om den vanligaste politiska hemvisten för klimatförändringsförnekarna: den yttersta högerkanten. Detta apropå att allt fler Sverigedemokrater anammat frågan som sin.
Den 29 januari 2013, riksdagsdebatt om klimatförändringar och i talarstolen står sverigedemokraten Josef Fransson. Han har en ”glädjande nyhet” att meddela. ”Det apokalyptiska framtidsscenario som många målat upp i klimatdebatten” är falskt. Glada nyheter för alla, utbrister Fransson, ”såvida man inte är en av alla dem som byggt upp en lukrativ karriär kring att varna mänskligheten för jordens undergång”. Så långt har det till och med gått, menar Fransson, att veganrörelsen tagit över Jordbruksverket eftersom myndigheten påvisar klimatpåverkan från kött.
Likt andra klimatskeptiker intar Sverigedemokraterna en positivistisk hållning till vetenskap, utom när det gäller just klimatvetenskapen som istället anses politiskt skapad utifrån en totalitär idé.

[...]

Den mest namnkunniga klimatskeptiska gruppen i Sverige är Stockholmsinitiativet, som startat och driver hemsidan Climate Scam/Klimatupplysningen där uppskattande referenser till SD förekommer allt mer frekvent. Det är numera så vanligt att signaturen Peter Stilbs i ett inlägg i början av året ansåg sig behöva censurera diskussionen och skrev: ”Oavsett vad ni tycker om Invandring hör det inte hemma i denna tråd. Jag är nödsakad att nu rensa, och be er hålla er till ämnet”. Bland de kommentarer som inte rensats bort finns en recension om energi- och miljöpolitik där SD hyllas med rubriken ”Vettig men mycket tunn energipolitik”. Och i kommentarsfältet får SD:s politik gillanden. ”Mycket påläst och bra!” skriver bland andra signaturen Christopher E om Josef Franssons inlägg i riksdagen. 
Riksdagsledamoten Thoralf Alfsson (SD) förekommer ofta på sidan och hänvisar till egna blogginlägg om ”klimathysterin”. Det är en klimatskepticism som spritt sig över hela landet i SD-kretsar. Till exempel när de lokala ledamöterna i Simrishamns kommunfullmäktige, Jan-Olof Kjellgren och Christer Andersson, motionerar och skriver klimatskeptiska insändare.
Ingemar Nordin på Stockholmsinitiativet kommenterar artikeln nyanserat.
De här nazifierade Göbbelstyperna i Sydsvenskan vill ju bara utrota alla klimathotskeptiker. Och MSM ger dem stöd. Inget att bekymra sig om?1
Apropå utsläpp. Bilden har vi lånat från hemsidan Slutpixlat.

1 Det finns en viss ironi i att Nordin i våras uttryckte sig så här med anledning av ett uttalande av  klimatforskaren Thomas Stocker om attackerna mot klimatforskare: "Karln är uppenbarligen galen och lider svårt av paranoia, liksom übermobbaren Michael Mann."

7 sep 2014

97 klimatforskare på 97 timmar


Bloggen SkepticalScience  presenterar under fyra dagar med början idag (söndag eftermiddag) 97 olika klimatforskare, en varje timme. Här kan du hitta dem samlade.
Varje forskare kommer med ett citat. Klicka på deras bilder för att få fram citaten. Här är t ex professor Simon Donner från University of British Columbia:
 

20 aug 2014

Supervalår...